Och jag har en matte som är slöare än en snigel.
Vet ni hur många gånger jag försökt få henne att uppdatera här?!
(och näpp, det hjälpte inte... som du kanske redan märkt om du varit här och kikat den senaste tiden... )
Men nu är vi på G, matte och jag. Äntligen! Nu ska ni få höra!
Mattes syster har fått en liten unge, och herregud vad söt han är! Om jag kunnat skulle jag ligga och titta på honom hela dagarna.
(nu kan jag ju inte det, fast varför fattar jag inte, för det är ju hur kul som helst att åka bil, och har ni någon aaaaning om hur många spännande dofter det är på båten för övrigt?)
Hehe... det där med att hålla tråden är jag visst inte så bra på... Men jag är skitduktig på att jaga min svans, visste ni det?
Hur som helst... Gotland var ju det jag tänkte berätta om. Där... Alltså... Jag... Vi...
(så här är det: Matte sitter och retas med mig just nu... )
Matte! Hur sjutton ska jag koncentrera mig på vad du ska berätta om du hela tiden stoppar Mariekex i munnen?! Vet du hur gott jag tycker att det är??!
Det är så gott att jag kommer springande så fort paketet öppnas...
Men matte!!! Nu får du ge dig! Ska jag behöva slicka in berättelsen på skärmen åt dig?
(Undrar om det går att vända sig till Cesar och få några råd angående den här tvåbeningen? Hon är ju totalt hopplös!)
Det var jättetrevligt på Gotland! Jag fick springa hur mycket jag ville, och visst gillar jag att springa, men det är ju roligare om matte också är med och leker, så jag gav henne en pinne och vad gör hon?
Ja inte kastar hon den i alla fall, kolla här:
Hon tvingar mig hoppa efter den! Titta här bara!
Jag kan förvisso också stå och hålla i en pinne, men hur kul är det på en skala mellan ett och två?
(jag gav upp efter ett tag, och flyttade bort matte en bit och tränade henne på inkallning... )
Häääär kommer jag! Seeeeee upp!!!
(jag vet minsann hur man ska flytta runt på tvåbeningar...)
Ja, tvåbeningar är lätta att flytta på. Det är värre med fönsterbräden... Vänta här nu!
Maaatte! Om du ska skriva det du tänker skriva nu så förtjänar jag minst två av dina mariekex!
(Hah, och så tror hon att jag inte kan läsa!?)
Okej, här kommer det:
Häromdagen var jag på väldigt bra humör, och jag tänkte att efterssom matte såg så uttråkad ut, så tänkte jag pigga upp henne lite, och dela med mig av mitt..
(Hur skulle jag kunna veta att hon halvsov?!)
Det funkade inte att lägga huvudet på hennes mage. Inte heller blev jag helt nöjd med hennes aktivitetsnivå när jag lade min leksak vid hennes händer.
(en meter är liksom inte så långt att springa)
Medan jag funderade på vad jag skulle göra härnäst så leker jag en stund själv. Jag bestämmer mig för att leka ruska-dragleksaken-och-kolla-om-du-kan-få-huvudet-att-lossna-leken.
(Det var faktiskt inte meningen att träffa henne i huvudet egentligen, men jag klagar inte, för hon kom upp ur soffan)
Woohooo! Matte på språng tänkte jag, och jag ville ju inte vara sämre själv, så jag satte fart mot balkongdörren...
(det här med fart kan jag, så jag tar sats mot väggen och springer mot vardagsrummet...)
När jag vänt ute i köket (där balkongdörren är) inser jag att golvet är jättehalt.
Jag skojar inte.
Det är verkligen jättehalt, och matte verkade inte ha alla godisar i påsen, för hon stod mitt i vägen. Med andra ord hade jag inget annat val än att krascha rakt in i hennes ben.
(Gissa om det var svårt att veta vilka ben som var mina och vilka som var hennes? Jag fick ju för sjutton en hel matte under mig, och hur sjutton man kan trassla ihop två ben så mycket fattar jag inte... jag har ju fyra, och kan hålla koll på dem alldeles utmärkt... för det mesta)
Okej, jag erkänner... det finns stunder jag inte kan hålla koll på mina ben... och ibland är jag sämre än matte på att lära mig av mina misstag...
Men det är ju så himla roligt att springa!
(dessutom stannar jag alltid, på ett eller annat sätt)
Exempelvis av en fönsterruta...
(nästa gång jag skulle leka med matte stod hon nämligen inte i vägen, så jag råkade göra en kullerbytta upp i fönstret...)
Helt och hållet med mening... (typ). Bäst att göra om det fyra gånger till, så det såg ut som att jag gjorde det med flit... för säkerhets skull...
Hmm... Jag kanske varit ganska busig på senaste tiden när jag tänker efter...
(å andra sidan: Hur ska jag kunna veta att det inte var Martins bil vi gick förbi häromdagen? Det var en skuff, och den var öppen. Då hoppar man in. Fast när jag tänker efter såg tanten vid sidan av bilen ganska förvånad ut...)
Dessutom vet matte om att jag gillar att bada.
Då får hon liksom skylla sig själv när hon lämnar badrumsdörren öppen... Sådeså.
(och bara för att hon är så snål att hon tycker att hon ska ha badkaret helt själv så betyder inte det att jag är det...)
Jag ville ju bara visa att jag inte har något emot att dela badvatten med henne...
(sen att hon såg lika förvånad ut som tanten med bilen är en annan sak)
För säkerhets skull viftade jag lite på svansen och slickade henne i ansiktet
(utifall hon kanske skulle bli arg - man vet aldrig när det gäller sånt där hon anser som sitt... som soffor, mat på bänkar och bord och sängen)
Hur skulle jag veta att hon brydde sig så mycket om att det kom hår överallt?! Det gör hon ju aldrig när JAG ska badas...
Hrmpf! Tvåbeningar!
(okej, jag erkänner, jag tycker om er fast ni har så mycket konstigt för er...)
Visste ni att matte är nykterist?
(Åh nej!... det där lät inte bra... vad tänker hon skriva nu...?)
Själv gillar jag vin.
(ajdå... det här kan inte sluta bra. Matte... kan du inte... Åh! Ett mariekex! Nåväl, skriv då. Men håll dig till sanningen)
I somras var jag i Jörlanda
(det händer att jag är där lite då och då...)
En kväll satt Martins mamma och smuttade på något på altanen. Jag brydde mig inte så mycket om det först, men efter en stund tänkte jag på hur mycket jag tycker om henne, så jag satte mig jämte för att hålla henne sällskap, och tigga till mig en klapp...
Eller två...
Nu vet ju alla som känner mig att jag är en väldigt väluppfostrad hund, (för det mesta)
så jag gjorde inget större väsen av att hon höll något i handen...
(okej, jag kanske sniffade en del, men man är väl en hund...?)
Martins mamma är inte dum minsann! Hon fattade att jag ville smaka.
Jag är inte den som är kräsen när någon säger varsågod till mig... utom när det är ruccolasallad det handlar om förstås...
Så jag slickade glatt ur hennes glas.
(vet ni? Martins mamma är jätteduktig på att imitera biltanten... hon hade nog inte räknat med att jag skulle tycka om det)
Det var nog tur att det knappt var något i glaset. Har ni en aning om hur svårt det blev att hoppa in i bilen den kvällen? Någon måste höjt skuffen med typ två meter... minst.
Det där med vin alltså... Det är väl rätt gott, men jag tror inte det är nått för mig.
Vinbär å andra sidan är heeelt okej!
Martins mamma vet nog inte om att hon bor i paradiset... Det finns ju liksom både en hund, en katt, en kanin, ett barn, får och en massa bärbuskar där hon bor.
Och det är tur, för jag tycker om bär. Jag kan till och med plocka dem själv.
(och så säger folk att jag inte är klok, men hur många andra hundar plockar bär själv?)
Fast jag måste... vänta här nu, vad sa du matte?
Är det två hundar där nu?! Är det sant?! När ska vi dit nästa gång???
Hoppas det blir snart!
Nej hörreni, nu får det vara nog för den här gången, för jag måste bajsa. Sådeså. Slick i fejset och hej så länge!
Vet ni hur många gånger jag försökt få henne att uppdatera här?!
(och näpp, det hjälpte inte... som du kanske redan märkt om du varit här och kikat den senaste tiden... )
Men nu är vi på G, matte och jag. Äntligen! Nu ska ni få höra!
Mattes syster har fått en liten unge, och herregud vad söt han är! Om jag kunnat skulle jag ligga och titta på honom hela dagarna.
(nu kan jag ju inte det, fast varför fattar jag inte, för det är ju hur kul som helst att åka bil, och har ni någon aaaaning om hur många spännande dofter det är på båten för övrigt?)
Hehe... det där med att hålla tråden är jag visst inte så bra på... Men jag är skitduktig på att jaga min svans, visste ni det?
Hur som helst... Gotland var ju det jag tänkte berätta om. Där... Alltså... Jag... Vi...
(så här är det: Matte sitter och retas med mig just nu... )
Matte! Hur sjutton ska jag koncentrera mig på vad du ska berätta om du hela tiden stoppar Mariekex i munnen?! Vet du hur gott jag tycker att det är??!
Det är så gott att jag kommer springande så fort paketet öppnas...
Men matte!!! Nu får du ge dig! Ska jag behöva slicka in berättelsen på skärmen åt dig?
(Undrar om det går att vända sig till Cesar och få några råd angående den här tvåbeningen? Hon är ju totalt hopplös!)
Det var jättetrevligt på Gotland! Jag fick springa hur mycket jag ville, och visst gillar jag att springa, men det är ju roligare om matte också är med och leker, så jag gav henne en pinne och vad gör hon?
Ja inte kastar hon den i alla fall, kolla här:
Hon tvingar mig hoppa efter den! Titta här bara!
Jag kan förvisso också stå och hålla i en pinne, men hur kul är det på en skala mellan ett och två?
(jag gav upp efter ett tag, och flyttade bort matte en bit och tränade henne på inkallning... )
Häääär kommer jag! Seeeeee upp!!!
(jag vet minsann hur man ska flytta runt på tvåbeningar...)
Ja, tvåbeningar är lätta att flytta på. Det är värre med fönsterbräden... Vänta här nu!
Maaatte! Om du ska skriva det du tänker skriva nu så förtjänar jag minst två av dina mariekex!
(Hah, och så tror hon att jag inte kan läsa!?)
Okej, här kommer det:
Häromdagen var jag på väldigt bra humör, och jag tänkte att efterssom matte såg så uttråkad ut, så tänkte jag pigga upp henne lite, och dela med mig av mitt..
(Hur skulle jag kunna veta att hon halvsov?!)
Det funkade inte att lägga huvudet på hennes mage. Inte heller blev jag helt nöjd med hennes aktivitetsnivå när jag lade min leksak vid hennes händer.
(en meter är liksom inte så långt att springa)
Medan jag funderade på vad jag skulle göra härnäst så leker jag en stund själv. Jag bestämmer mig för att leka ruska-dragleksaken-och-kolla-om-du-kan-få-huvudet-att-lossna-leken.
(Det var faktiskt inte meningen att träffa henne i huvudet egentligen, men jag klagar inte, för hon kom upp ur soffan)
Woohooo! Matte på språng tänkte jag, och jag ville ju inte vara sämre själv, så jag satte fart mot balkongdörren...
(det här med fart kan jag, så jag tar sats mot väggen och springer mot vardagsrummet...)
När jag vänt ute i köket (där balkongdörren är) inser jag att golvet är jättehalt.
Jag skojar inte.
Det är verkligen jättehalt, och matte verkade inte ha alla godisar i påsen, för hon stod mitt i vägen. Med andra ord hade jag inget annat val än att krascha rakt in i hennes ben.
(Gissa om det var svårt att veta vilka ben som var mina och vilka som var hennes? Jag fick ju för sjutton en hel matte under mig, och hur sjutton man kan trassla ihop två ben så mycket fattar jag inte... jag har ju fyra, och kan hålla koll på dem alldeles utmärkt... för det mesta)
Okej, jag erkänner... det finns stunder jag inte kan hålla koll på mina ben... och ibland är jag sämre än matte på att lära mig av mina misstag...
Men det är ju så himla roligt att springa!
(dessutom stannar jag alltid, på ett eller annat sätt)
Exempelvis av en fönsterruta...
(nästa gång jag skulle leka med matte stod hon nämligen inte i vägen, så jag råkade göra en kullerbytta upp i fönstret...)
Helt och hållet med mening... (typ). Bäst att göra om det fyra gånger till, så det såg ut som att jag gjorde det med flit... för säkerhets skull...
Hmm... Jag kanske varit ganska busig på senaste tiden när jag tänker efter...
(å andra sidan: Hur ska jag kunna veta att det inte var Martins bil vi gick förbi häromdagen? Det var en skuff, och den var öppen. Då hoppar man in. Fast när jag tänker efter såg tanten vid sidan av bilen ganska förvånad ut...)
Dessutom vet matte om att jag gillar att bada.
Då får hon liksom skylla sig själv när hon lämnar badrumsdörren öppen... Sådeså.
(och bara för att hon är så snål att hon tycker att hon ska ha badkaret helt själv så betyder inte det att jag är det...)
Jag ville ju bara visa att jag inte har något emot att dela badvatten med henne...
(sen att hon såg lika förvånad ut som tanten med bilen är en annan sak)
För säkerhets skull viftade jag lite på svansen och slickade henne i ansiktet
(utifall hon kanske skulle bli arg - man vet aldrig när det gäller sånt där hon anser som sitt... som soffor, mat på bänkar och bord och sängen)
Hur skulle jag veta att hon brydde sig så mycket om att det kom hår överallt?! Det gör hon ju aldrig när JAG ska badas...
Hrmpf! Tvåbeningar!
(okej, jag erkänner, jag tycker om er fast ni har så mycket konstigt för er...)
Visste ni att matte är nykterist?
(Åh nej!... det där lät inte bra... vad tänker hon skriva nu...?)
Själv gillar jag vin.
(ajdå... det här kan inte sluta bra. Matte... kan du inte... Åh! Ett mariekex! Nåväl, skriv då. Men håll dig till sanningen)
I somras var jag i Jörlanda
(det händer att jag är där lite då och då...)
En kväll satt Martins mamma och smuttade på något på altanen. Jag brydde mig inte så mycket om det först, men efter en stund tänkte jag på hur mycket jag tycker om henne, så jag satte mig jämte för att hålla henne sällskap, och tigga till mig en klapp...
Eller två...
Nu vet ju alla som känner mig att jag är en väldigt väluppfostrad hund, (för det mesta)
så jag gjorde inget större väsen av att hon höll något i handen...
(okej, jag kanske sniffade en del, men man är väl en hund...?)
Martins mamma är inte dum minsann! Hon fattade att jag ville smaka.
Jag är inte den som är kräsen när någon säger varsågod till mig... utom när det är ruccolasallad det handlar om förstås...
Så jag slickade glatt ur hennes glas.
(vet ni? Martins mamma är jätteduktig på att imitera biltanten... hon hade nog inte räknat med att jag skulle tycka om det)
Det var nog tur att det knappt var något i glaset. Har ni en aning om hur svårt det blev att hoppa in i bilen den kvällen? Någon måste höjt skuffen med typ två meter... minst.
Det där med vin alltså... Det är väl rätt gott, men jag tror inte det är nått för mig.
Vinbär å andra sidan är heeelt okej!
Martins mamma vet nog inte om att hon bor i paradiset... Det finns ju liksom både en hund, en katt, en kanin, ett barn, får och en massa bärbuskar där hon bor.
Och det är tur, för jag tycker om bär. Jag kan till och med plocka dem själv.
(och så säger folk att jag inte är klok, men hur många andra hundar plockar bär själv?)
Fast jag måste... vänta här nu, vad sa du matte?
Är det två hundar där nu?! Är det sant?! När ska vi dit nästa gång???
Hoppas det blir snart!
Nej hörreni, nu får det vara nog för den här gången, för jag måste bajsa. Sådeså. Slick i fejset och hej så länge!
