Idag har jag en slappardag. Jag ligger och myser i soffan med världens bästa Ronnie och bara har det så bra som man kan.
(man måste ju spara på krafterna inför de dagar man ska springa runt och få tokryck)
 
Och Ronnie, han kan det här med att klappa.
Fast det som är bäst med honom är liksom att om han glömmer bort att jag ligger intill så behöver jag bara putta till honom lite så sätter hans händer igång automatiskt... (ni borde skaffa er en Ronnie om ni inte redan har en, för det funkar lika bra för matte har jag noterat... Tänk bara: Fritt med kliande på ryggen eller hårbottenmassage...)
 
Matte däremot, hon kliade inte särskilt mycket, för jag bad henne hämta den där svartaklickandelådansomspararallatidersminnen... Så hon sparade lite minnen åt mig. 
 
Det är så konstigt det där, att matte är så svårflörtad ibland... som det här med att man inte får äta godis titt som tätt. Ronnie har ju inget emot att ge mig både det ena och det andra. En morot här, lite gurka där... och så tappar han saker på golvet oftare än matte också. Då måste man ju liksom vara på plats i köket.
 
Fast just nu är inte Ronnie där. Han sitter i soffan. Så då gör jag också det. (för jag gillar att mysa minst lika mycket som jag gillar godis)
 
Och så tröstar jag honom när tvn gör fel. Han tycker inte om när tvn gör fel. 
 

Kommentera

Publiceras ej