Ja... springa... ja, ja ja!
Matte och husse släppte mig lös igen! Vad kul det var! Jag sprang så fort jag kunde... vände tillbaka när jag tyckte matte och husse var för långt bort, och sprang iväg igen...
Så lycklig jag var ute på ängarna i Grötlingbo! Matte och husse skulle leta julgran, och då blev det lite knöligt för mig att ta mig fram, dessutom kunde man ju inte se dem ibland, så då och då var jag tvungen att gå några meter, och låtsas att jag hade koppel, så jag visste att de fanns där.
Konstigt nog såg matte ganska förvånad ut när jag gick fot med henne lite då och då. Det förstår jag inte riktigt. Jag kan faktiskt. Jag vill bara inte ibland.
Så hittade vi en liten pöl... eller ganska stor fläck... med is på åkern.
det var så roligt att åka omkring så jag sprang fram och tillbaka flera gånger, snurrade runt och jagade min svans... Tog den flera gånger... fast jag ramlade omkull lite då och då...
Då sa matte till mig att ta det lugnt.
Sen tror inte matte jag har förstått det där med koppel riktigt. Hon skrattar lika mycket varje gång jag kommer på inkallning för att "gå ut och gå" det är det bästa jag vet, och jag älskar mitt koppel. Reagerar inte så mycket på "hit", men om någon säger "ska vi gå ut och gå?" Då kommer jag som ett skott. Vare sig jag är ute eller inne... undrar varför matte tycker det är så kul...
Kommentera